Det här är en akvarellmålning jag gjorde för många år sedan när jag gick en konstskola online. Den känns ganska aktuell fortfarande och passar ju bra idag på Lucias dag. Kvinnan på bilden ser bestämd och målmedveten ut och man kan se att hon har gått igenom mycket för att komma dit hon är på väg.
Jag vet inte hur det är för dig men för mig har livet varit som den här bilden, ibland mörkare och ibland ljusare men alltid en aktiv väg in i ljusare och ljusare sfärer. Jag har borrat mig ner i min kropps mörkaste skrymslen och frigjort låst och blockerad energi för både mig och jorden. Det har stormat ibland och varit stilla ibland. Harmoniskt och lyckligt ibland, kaos, rädsla och olycka ibland. Ibland har vågorna av mörker kommit tätt och ibland med längre mellanrum.
Mörkret inte lika mörkt, ljuset inte lika bländande
Det jag lägger märke till är att numer är mörkret aldrig lika mörkt och stormen aldrig lika stark. Inte heller ljuset är detsamma, det är mildare och mjukare än vad det var förr. Mer harmoniskt. Det låter kanske konstigt i och med den stormiga tid vi lever i men det är resultatet av att gång efter gång ha gått igenom, öppnat upp, renat och släppt taget om blockerad energi.
Det är resultatet av att så många gånger levt på gränsen och inte ha vetat hur nästa dag ska se ut. I dessa situationer tvingas man att hitta sin innersta kärna och stanna där. Där är det lugnt. Där vet man att allt är precis som det ska och att allt kommer att bli exakt som det ska. För varje gång man hittar vägen dit in blir vägen tydligare och det blir lättare och lättare att stanna kvar även när livet känns som en tyfon.
En fyr som visar vägen i mörkret
Jag önskar ingen att gå igenom den resa jag har gjort, den har inte varit kul, den har inte varit lätt och jag skulle inte göra om den. Men. Jag önskar att alla ska kunna känna det lugn jag har längst inom mig även när det känns som mörkast, det lugn som finns där även när mitt yttre är som mest kaotiskt och tungt. Jag skulle önska att alla hade den vissheten jag bär på. Jag önskar att jag kunde dela med mig av den men jag vet att alla måste hitta vägen dit själva. På sitt eget sätt. Med sina egna verktyg. Det jag kan göra är att finnas som stöd, bollplank och som en fyr som visar vägen i mörkret. Och det gör jag. Jag finns där när som du behöver mig. Jag finns på Tarotguiderna för vägledning och på min hemsida för djupare healingsessioner och kreativitet. Om du har något du vill jag ska skriva om här på bloggen är du välkommen att skriva en kommentar så ska jag se vad jag kan göra 🙂
Växterna blir friskare och friskare
Jag går fortfarande ner i djupa processer för att frigöra låst, blockerad energi men det är som att det är lättare nu att hitta krokarna som ska frigöras. Där jag innan fick simma runt i ett vatten fyllt av dy är det nu växtligheten på havets botten som gömmer krokarna och det är lättare att söka igenom den än att famla sig fram i ett grumligt vatten.
För varje krok jag frigör, ju renare blir vattnet och växterna blir friskare och friskare. Vi behöver inte längre jobba så hårt och bearbeta så mycket. Vi kan frigöra krokarna och sedan läka såret och gå vidare. Vissa sår tar lång tid att läka och andra kort men under tiden de läker kan vi vila och läsa en god bok.
Med detta vill jag önska dig en fin tredje advent och glad Lucia.
Med värme
Annette
