Jag skulle skriva en text för några år sedan till en bok. Jag visste inte riktigt vad jag skulle skriva om men blev av mina guider visad två ord. Viktigt och värdefullt. De bad mig känna på orden och sätta dem i förhållande till olika delar av mitt liv för att sedan skriva om detta.
Prova du med!
Titta på ordet viktigt, känn på det. Tänk dig att du har ordet i din hand. Hur känns det ordet? Vad får du för känsla? Hur känns din kropp tillsammans med ordet viktigt?
Titta nu på ordet värdefullt, känn på det. Tänk att du har det ordet i din hand. Hur känns det? Vad får du för känsla?
Hur känns din kropp tillsammans med ordet värdefullt?
För mig blev detta en stor insikt som förändrade mitt liv. Jag befann mig mitt i en relation med en aspekt av min twinflame och relationen var inte så annorlunda mot hur en twinflamerelation brukar beskrivas. Jag gjorde allt jag kunde för att komma loss och frigöra mig men satt fast. Det spelade ingen roll vad jag gjorde, jag satt ändå fast i relationen. Tills jag fick detta budskap från mina guider. Vad är viktigt och vad är värdefullt?
Jag tittade på relationen och frågade mig själv om den var viktig. Det var den. Väldigt viktig.
Sen frågade jag mig om den var värdefull. Döm om min förvåning när jag kände att den inte var värdefull. Relationen var alltså viktig men inte värdefull. Där och då förstod jag att jag skulle lämna den.
Jag gick vidare och tittade på varför den var viktig och fick se att jag trodde att han hade en nyckel jag behövde. En nyckel som skulle ge mig det liv jag önskade. Jag förstod inte då att ingen annan människa kan bära mina nycklar. De kan visa mig vägen till nycklarna men inte bära dem. När jag förstått detta var det sedan lätt att klippa banden och gå vidare. Långt ifrån smärtfritt men eftersom jag hade förstått min lärdom visste jag hur jag skulle göra och därför var det lätt.
De två orden följer mig fortfarande genom livet som ett sätt att navigera längs livets stig. Det jag lägger märke till gång efter gång är att när något känns viktigt håller jag hårt, ibland till och med krampaktigt, fast vid det. När jag kommer på mig själv och bestämmer mig för att titta efter om det även är värdefullt, då känner jag ofta ett enormt motstånd. Jag vill inte gärna titta på ifall det är värdefullt eller inte och det i sig är för mig en indikation om att det är tid att släppa taget. En indikation om att det finns en rädsla kopplad till situationen, en rädsla som hindrar mig från att ta emot allt livet har att erbjuda.
När jag känner att något är värdefullt fylls jag av kraft och energi och livet flödar. I det finns ingen kontroll och ingen plats för rädsla. I det bor tilliten.
Har du någon relation du håller fast vid för att du tycker den är viktig? Är den i så fall även värdefull?
Med denna fråga önskar jag dig en fin vecka!
Med värme
Annette
