Mamma, Annette ska flytta!

För ganska många år sedan bodde jag i Malmö och ville flytta tillbaka till Stockholm. Som alla vet så är inte bostadsmarknaden i Stockholm den allra lättaste att ha att göra med. Jag kämpade i många månader för att hitta ett matchande byte men inget fungerade. Flera gånger var vi så nära att vi nästan skrev kontrakt men något kom alltid i vägen. Jag var minst sagt frustrerad och visste inte vad mer jag kunde göra. Jag använde mig av alla energitekniker jag kände till för att få till det där bytet med noll resultat. Till slut gav jag upp och bestämde mig för att bo kvar.  Jag var ledsen och uppgiven men tänkte att det var nog inte meningen att jag skulle flytta därifrån.

Pojken med solskensleendet

Jag kände dock att för att kunna bo kvar var jag tvungen att fixa till min lägenhet lite grann så att den fick en ny energi. Den var fin som den var men energin passade inte längre ihop med mig. Min systerdotter kom ner från Hälsingland för att hjälpa mig och vi åkte ut till Ikea för att handla. När vi kom hem från Ikea med våra stora Ikeakassar stannade vi utanför min port en liten stund.  Jag kommer inte ihåg varför vi stannade upp men när vi stod där såg vi en mamma komma cyklandes på gatan med ett barn på pakethållaren. Barnet hade stort ljust lockigt hår och vinkade till oss och såg ut som en riktig solstråle. Han skrattade med hela ansiktet. Man blev glad av att se honom.
Jag rökte på den tiden och min systerdotter tyckte väldigt illa om rök så när jag tog upp en cig för att röka valde hon att gå in före mig. Medan jag stod där utanför porten kom mamman med den lilla pojken tillbaka och de gick in i min port med cykel och allt. Jag hade aldrig sett dem innan men pojken såg lika glad ut nu som när de cyklade förbi på gatan. Han tittade på mig och log så stort att hela han lyste som en sol igen.
När jag sedan kom upp i lägenheten frågade min systerdotter om jag kände mamman med den lilla pojken. Nej, jag har aldrig sett dem innan svarade jag, varför undrar du?
Hon tittade konstigt på mig och svarade:
-När jag stod och väntade på hissen så kom de in och pojken sa till sin mamma att Annette ska flytta.
Vi såg båda ut som frågetecken. Att han trodde att jag skulle flytta var ju inte så konstigt i och med Ikeakassarna vi bar på, men hur kunde han veta mitt namn?Vem var pojken? Hur kunde han veta att jag skulle flytta? Det vet jag inte än idag. Både han och hans mamma var högst verkliga.

Den mystiska solskenspojken är en del av denna berättelse och en annan del är att jag fick lära mig lite mer om hur man jobbar rent praktiskt med energier.

När energin släpptes fri

Vi hjälptes åt att fixa i ordning lägenheten, målade väggarna och inredde den med lite ny fräsch energi och helt plötsligt kändes det ganska ok att bo kvar. Gissa vad som hände då?
Det tog inte många dagar innan en tjej hörde av sig till mig och ville byta sin lägenhet i Stockholm mot min i Malmö.
Jag som under så lång tid hade kämpat så hårt för att få byta min lägenhet utan resultat, och helt plötsligt när jag släppte taget så löste det sig nästan av sig självt. Jag släppte taget om min önskan, min starka längtan och då fick energin jag skapat runt flytten möjlighet att göra sitt jobb. Samtidigt som jag släppte taget om min önskan gav jag processen en kick genom att rena, frigöra och transformera energin i den lägenhet jag ville byta. Jag visste inte då att det var vad jag gjorde, det har jag förstått senare. Tjejen jag bytte med hade försökt byta sin lägenhet länge men det hade hela tiden trasslat. Tänk om det var så att jag genom min nya inredning fick knuten att lösa upp sig, den knut som gjort att hon tidigare inte fått byta sin lägenhet? Eller så var det helt enkelt förutbestämt att just detta skulle hända just då och inte tidigare. Vem vet?

annette

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *